Olyckor händer, det är hemskt för alla drabbade. Man läser om dom och man hör om dem. Man vill aldrig att det ska drabba någon man känner eller har väldigt väldigt nära. Men det gör det. Det blev vi påminda om i lördags kväll. Luften åker in men lika fort ut, pustar och suckar men det hjälper inte. Får ingen luft. Den högt älskade Pachá har somnat in. Den vilda vackra hästen från Spanien är borta. En olycka, ett brutet ben i hagen, fanns inget att göra. Tänker på min stora syster, tänker på min familj, tänker på Pachá, tänker på lördagen men jag fattar ingenting och det värsta är att jag vet att det inte är värst för mig.

Du är mycket älskad Pachá,
av min stora syster, av en familj och av vänner.
Du går inte att glömma!